Från flera håll har jag på sista tiden hört:
- Det måste få vara tråkigt ibland.
Vad menas med tråkigt undrar jag? Att man sitter vid en middagsbjudning och inte har någon att prata med, det är tråkigt. Att inte ha någonting att göra, inte ens en bok, det är tråkigt. När är det annars tråkigt? Att det inte händer så mycket, det är inte samma sak som att det är tråkigt, inte för mig i alla fall. Det finns ju alltid något att göra: hyra en rulle, läsa, skriva, måla, renovera, plocka och fixa.
Så hur ska jag kunna ha tråkigt, det där som alla behöver ha? Att vara lat och slapp är inte speciellt tråkigt, tycker jag. Det är skönt. Som barn kanske det var tråkigt ibland. Ibland satt jag med gamla tanter och fikade och tyckte inte att de pratade om så intressanta saker. Hemanent och vem som bakar godaste bullarna var kanske inget som intresserade mig just då. Men då blev jag till en observatör. Jag kollade vad tant Anna hade för prydnadssaker, jag gick runt i hennes hus som om jag vore på museum. Beundrade den virkade spetsen i hyllorna, spanade in prydnadsfiguren i fönstret eller provsatt i någon finare fåtölj eller gungstol. Jag hade inte direkt tråkigt. Det var bara annorlunda och något annat än min barnvärld, det var tantvärlden. Ibland tyckte jag kanske att farmor borde ha pratat klart, jag var sugen på att gå hem. Och då, möjligtvis, blev det tråkigt, för då hade jag tittat alla fem vändor på allt som fanns att titta på.
Sist jag hörde det där med att ha tråkigt så handlade det om att barn måste ha tråkigt. Att man inte ska sätta på en dvd när de är på vuxenkalas utan att de ska få sitta med vid bordet och ”ha tråkigt”. Frågan är om det verkligen är tråkigt? Och hur gör man för att få en 3-åring och 5-åring att ens sitta kvar vid bordet?
Jag tror inte att jag är så bra på att ha tråkigt. Idag spöregnar det och jag är hos min pappa. Jag har med mig böcker, det finns dator med Internetuppkoppling, det finns teve, jag har varit ut med hunden och just nu har jag satt in en kaka i ugnen. Det är ljuvligt skönt att inte vara uppbunden med ”måsten”. Men tråkigt har jag definitivt inte.
När har du tråkigt?

5 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
07 juli 2009 den 16:48
Göran Viren Sjögren
Hej
Den Indiska mystiker som jag ofta lyssnar på via inspelningar säger att tråkigt har vi bara när vi är uppe i huvudet, därför då är vi inte i NU:et. När vi är i ett tillstånd av meditation så har vi aldrig tråkigt.
Så grattis om du inte har tråkigt. Bevisar bara att du är levande Här & Nu.
Ha en fortsatt fin ledighet…….
08 juli 2009 den 10:09
# 69 – Att ha tråkigt « Självkunskaps Bloggen
[...] 69 – Att ha tråkigt I dag blev jag inspirerad av Maria Prytz som i sin blogg skrev om att ha tråkigt. Jag valde då att skriva ett svar till [...]
08 juli 2009 den 12:41
Eva
Jag har tråkigt ibland och det beror oftast på att jag är sällskapssjuk men saknar sällskap och har för dålig fantasi för att komma på nåt som kan ersätta det behovet. I dem stunderna känner jag att jag har tråkigt. Jag kan också känna att jag har tråkigt om jag måste göra något som jag inte vill. Kan tänka mig att det kan vara rätt tråkigt på ett jobb man inte trivs på till exempel.
Idag har jag inte tråkigt för övrigt
Låter som om du har en skön semester Maria, när kommer du till Sveg eller Stockholm?
08 juli 2009 den 14:59
Cecilia N
Kolla den där Alfons Åberg-boken där kompisen haft vattkoppor ”i evigheter” och julen är slut.
Du har tråkigt, men du har det så små stunder att du inte hinner märka det.
För när man har tråkigt så gör man något åt det. En del gör det på en gång (kolla din dag), andra sitter mer fast (se när du har tittat hos tant Anna fem gånger)
Om alla alltid vore helt nöjda skulle det inte hända något nytt och oväntat.
Nöden är uppfinningarnas moder sägs det. Jag tror att en parallellfamilj är tråkigheten och de roliga aktiviteterna.
03 augusti 2009 den 19:11
# 69 – Att ha tråkigt | Självkunskap.se
[...] tråkigt Jul 8 Ilska, skuld, skam, Meditation, Personlig utveckling I dag blev jag inspirerad av Maria Prytz som i sin blogg skrev om att ha tråkigt. Jag valde då att skriva ett svar till [...]