Om det är någon som inte har förstått det så ska jag upplysa om världens bästa grej. Jag är kär. Och baske mig så verkar det ju så bra som att han är kär i mig också. Livet är underbart. Det är verkligen som om vissa människor hamnar i ens liv av en anledning. Nu förstår jag ju varför jag har gjort vissa val, för utan dessa så skulle jag inte vara där jag är idag. Det är läskigt att berätta. Det är inte första gången jag är kär. Men det är första gången det känns så här. Tror jag. Så fint, så rätt. För man är ju bara där man är just nu. Det som har varit har varit. Det som kommer, det kommer oavsett om jag erkänner för mig själv och andra. Kärleken. Den stora. Den som bara kan bli ännu större. Till livet. Till människor. Till dig.